Nytt köpställe och så biblioteket!

Nu har jag sålt cirka 160 böcker om Stocken.
Bra start!
Men det behövs en försäljning på närmare 400 böcker för att jag ska klara kostnaderna (tryckning och diverse annat) jag haft med att framställa boken.
Jag har gott hopp. Klart att det ska gå!

Numera går också boken att köpa på Turistbyrån på Henån.
Väldigt bra, tycker jag.

Biblioteket på Henån har hört av sig och vill köpa tre böcker.
Jag är mycket överraskad över detta och också hedrad.
Tänk att min älskade bok kommer att finnas på ett bibliotek och säkert överleva mig. Det känns stort!

Bokhandeln på Henån, Böcker och blad, tog också kontakt med mig. De vill sälja boken.
- Sådana här böcker säljer bra och det här verkar vara en väldigt fin bok!

Dessutom finns det ett försäljningsställe till som har boken på påseende för att se om den håller tillräcklig kvalité för att de ska sälja den. Jag håller tummarna, för det är på ett ställe en bit från Orust och det vore bra att kunna sälja den där också.

Leontina och hennes barnbarn

Det här är ett kapitel ut Stockenboken. Det handlar om det första pensionatet på Stocken, som låg på Lavens lid.
Det var Leontina Andersson som drev det vid sekelskiftet. Leontina var gift med Gustaf som var skeppare på Prinsbåtarna.


Extra glad blev jag förstås när Leontinas barnbarn, till höger, kom till mig för att köpa en bok. Hon ville läsa om mormor, så klart!

Och här är fler bilder från boksläppet!

Kön ringlade lång ut på gräsmattan utanför Gamla vägen 5 på midsommarafton.
Vilken glädje.

Här kommer lite bilder från detta häftiga party!




Mina grannar Veronica och Gunnel och min man Lennart.


Här är det Rudolf, Dennis, Nancy och Eva som dricker rosa bubbel.


Närmast i bild är min kusin Ove, som är född och uppväxt på Stocken och som nu är fritidsboende här.

Det här gjorde mig så glad!

Jag har fått ett sådant fint mail från Eva och Ulf Lekholm på Lavens lid.
Ulf var en av de första som hörde av sig till mig när jag började samla in fakta om husen för ett år sedan.
Jag blev glad redan då över att få respons. Och vad överväldigad jag blev nu.
Så nöjd att jag frågade om jag fick dela med mig av Evas och Ulfs mail till er alla.
Så med risk för att vara lite väl egoistisk, så kommer det här.

Hej Elisabeth!

Ett mycket stort och hjärtligt tack för ditt trevliga release party i fredags - det var en kul tillställning - och visade verkligen hur efterlängtad din bok var - alla var ju där och köade.

Och sedan ett ännu större tack för själva boken. Både jag och min fru Eva har läst boken nu i helgen - och vi blir så glada över dina beskrivningar om allt som hänt i Stocken och om de familjer och hus som finns där. Din inledning säger verkligen allt - "Stocken i mitt hjärta" - att detta stämmer för dig känns verkligen när du skriver - men samtidigt hoppas jag att du även förstår att när du säger så - så vibrerar det även i allas våra andra hjärtan - för vi andra som också bor i Stocken älskar också denna plats - även om inte alla kan stoltsera med gamla anor i detta samhälle.

Bilderna i boken - och utanpå boken - är också helt fantastiska - det är med andra ord en ren njutning att ta del av det du skrivit och fotograferat!

Så än en gång - ett stort och hjärtligt tack för denna fina bok!

Med vänlig hälsning

Eva och Ulf


Här sitter jag och signerar min bok hemma på Gamla vägen 5.

Rudolf minns barndomen i vårt hus

Det kom ju väldigt mycket folk när Stockenboken släpptes på midsommarafton.
Först av alla kom Rudolf från Varekil.
Hans mamma Aina var äldsta barnet i vårt hus.
- Jag minns både mormor Tilda och mormar Albin väl. Morfar var så snäll och mormor djupt religiös. Hon satt alltid där och läste prostillan, minns Rudolf.

Rudolf stannade i flera timmar, pratade med folk han kände igen, och så berättade han flera fina minnesbilder och historier för mig.

Verkligen givande och trevligt!


Rudolf i köket där han varit så många gånger tidigare, men då hos mormor Tilda och morfar Albin.


Herborg, Gösta och Rudolf språkas vid under realesepartyt.

Aj, det där gjorde ont!

Det var en ordentligt svullen hand som Emery visade upp för mig.
- Jag blev stucken av en fjärsing, konstaterade han. Under de två första timmarna ute till havs, gjorde det ordentligt ont. Nu känns det bättre.

- Är det inte farligt, frågade jag.

- Om det börjar sticka i tungan och ögonlocken faller ned, där måste man åka in för då kan det bli allvarligt sa dem på sjukhuset.

- Går den att äta?

- Jag kastar alltid i den igen, men det finns de som flår den. Den smakar gott, nästan som hummmer, med lite motstånd i det vita köttet, informerar Emerys bror Christer.

I Wikipedia läser jag:

"Kroppen är långsmal och ihoptryckt. Den kan bli upp till 53 cm lång och väga 1,8 kg (vanligtvis mindre). Färgen är grön till gröngul och brun, ofta med blå till svarta tecken. Den har två ryggfenor. Den främre är liten, med giftiga fenstrålar. Det finns även en giftig tagg på gällocken. Giftet är oftast inte dödligt för människan, men vållar svåra smärtor."


Emerys svullna hand.

FEL MOBILNUMMER!!!!

Ursäkta, jag hade skrivit fel mobilnummer till mig här intill.

Rätt nummer är:

0705-59 99 06

Så ni kan ringa och kolla om jag, eller någon annan, är hemma på Gamla vägen 5 innan ni kommer för att köpa boken.

Nu är boken ute!

Vilken dag det var igår på midsommarafton 2011!

Det började med realeseparty hemma på Gamla vägen 5.
Så mycket folk hade jag inte kunnat tänka mig att det skulle komma.
Det var till och med kö ut på gräsmattan.
Och jag skrev så pennan glödde.
Underbart roligt!

Sedan blev det försäljning uppe på lekplatsen under midsommarfirandet.

Jag fick skriva lika mycket där.

Totalt sålde jag cirka 120 böcker igår.
En härlig början!

Nu idag, midsommarafton kl 11, blir det signering på Stocken Camping. En fin idé som ägaren Anita kommit på.


Tjejerna i Orust fisk, där boken också säljs, tyckte det var roligt att titta. Bland annat hittade de Christoffer på en bild och det uppskattades.

Makrill till lunch idag!

Det blev makrill, nyfångad och supergod, till lunch idag.
Livet kan inte bli så mycket bättre än så här.

På underbara Stocken!


Christer rensar makrillen till mig medan storebror Emery och hans barnbarn Jennifer och Jesper tittar på.

Nu står den i hallen!

Vilken känsla det var! När boktryckare Johan, ägare till Grafisk Support i Göteborg, lämnade över ett exemplar av "Stocken - bebyggelse och historia" till mig nu på morgonen. Vi hade åkt halvvägs var och sågs på en p-plats i Kungälv.

Nu står det lådor med böcker hemma i hallen på Gamla vägen 5 och Lennart har åkt en sväng till till Göteborg för att hämta resten av böckerna.

Ett års arbete är över och jag måste erkänna att jag fällde en tår när jag satt allldes själv i bilen och tittade igenom boken. Tänk om mamma och pappa hade kunnat vara med och tittat i den. och kära moster Gunhild natruligtvis.

I natt föder jag...

Nu är vi på Stocken, maken, sonen och jag.
Sonen tittar på fotboll och maken står och skalar räkorna. Sådan service har jag...

I natt känns det som om jag ska föda. För imorgon är dagen som jag längtat efter. Då kommer jag (om allt går väl) att ha boken i min hand. Oh, vad jag väntat på detta ögonblick!

Jag gick en liten runda nu ikväll och lämnade tillbaka en del handlingar och kort som jag har med i boken och som jag lånat av stockenbor. Det finns fler bilder att lämna tillbaka, men det får jag ta sedan.

Flera har sagt att de kommer på realesepartyt på midsommarafton kl 11. Kul! På väg till Stocken idag från Katrineholm/Västerås så åkte jag vägen förbi Systemet på Henån. Rosa bubbel ska vi ha!

PS.
Vet ni vad? Imorgon ska jag bli intervjuad av Bohusläningen om boken. Det känns extra och speciellt. För tio år sedan slutade jag på Bohusläningen och den där tidningen finns alltid i mitt hjärta.

PS.
Jag fick idag frågan vem det är som tagit bilden på omslaget till Stockenboken? Det är jag som tagit bilden. Jag har tagit i stort sett alla nytagna bilder. Om det är någon annan så står det. Däremot finns det ju en hel del historiska bilder som andra tagit.

Jesus vakar över oss

Det här är Jesus som hänger i vårt sovrum på Gamla vägen.
Där, på samma ställe, har han hängt i många år.
Så många år att vi inte varken vill eller vågar låta flytta på honom.
När Arne Bengtsson renoverat färdigt huset för sex år sedan som kom Jesus på plats igen.
- Det var skönt att höra, sa en släkting till de tidigare ägarna, när han kom förbi för några år sedan. Mormor Tilda var strängt religiös och det är nog bäst att Jesus får hänga kvar där han alltid hängt.

Jag tycker bilden på Jesus är vacker. Det är en magisk kraft över honom. Jag tror han vill oss gott i det gamla huset. Moster Gunhild sa alltid med värme i rösten att tant Tilda var snäll och hjälpte grannarna när de hade det knapert. För det var så det var på Stocken förr i tiden, människorna hjälptes år.
Mer om det kommer i Stockenboken.

Jazz i trädgården i år också!

Det blir Trädgårdskonsert med Stockens jazzband hemma hos på Husängsvägen 6 på Stocken i år också.
Förra sommaren var syster Monica och jag där och hade trevligt. Hoppas det blir lika fint väder i år som det var förra året. Vi var många som satt utmed långbod, lyssnade på härlig musik och åt och drack gott.

Mysigt!

PS. Tittar du i högerkanten på bloggen så ser du en bild på Stockens jazzband som jag tog förra året.

Kom på releaseparty!

Johan boktryckare säger att han tror det håller.
Stockenboken kommer att vara klar till midsommar.

Veckan som gått har boken tryckts och nu ska den åka iväg till Nossebro utanför Växjö för att bindas. Jag bestämde ju i ett rätt sent skede att jag ville ha boken med hård pärm, även om det krävde längre tid för slutproduktion och även om det kostade mer.

Om jag en gång i livet får chansen att göra en bok om Stocken så ska den bara vara bäst i kvalité.
Håller tidsschemat så är boken klar för att hämtas torsdag förmiddag. Tidigt torsdag får jag alltså sätta mig i bilen och åka ned till mörkaste Småland och hämta mina älskade böcker.

På midsommarafton blir det först ett releaseparty hemma på
Gamla vägen 5 klockan 11.
Rosa bubbel för att fira. Hoppas du kommer!

På eftermiddagen finns jag med under midsommarfirandet vid lekplatsen för att sälja Stockenboken.

Elsas och Sunes gripande levnadsöde

Idag fick jag ett fint porträtt av en kvinna, Elsa Örnberg, som föddes på Stocken. Ni ser porträttet på Elsa här ovan.
Det är hennes sonson Svante, som är fotograf och bosatt i Göteborg, som mailade det gamla kortet till mig på sin farmor Elsa.

Levnadsödet om Elsa Örnberg, dotter till Johan Örnberg i Hus nr 43, och hennes son Sune är väldigt gripande och det finns med i min bok om Stocken som kommer nästa vecka.

Elsa arbetade som hembiträde hos fru Bildt. När Elsa blev gravid fick hon lämna arbetet och åka tillbaka till Stocken. Där föder hon sitt oäkta barn Sune år 1925. Sunes pappa John Olsson köpte sig fri från ansvar. Man kunde göra så på den tiden till kommunen och då stod de för en viss del av underhållet.

Häromveckan skickade Svante ett annat gammalt kort till mig. Det var på hans pappa Sune när han bara var något år gammalt, taget utanför Hus nr 43 med dagens adress Holta 1. Det var strax innan Sune fick tbc, ett öde som också drabbade hans mamma Elsa.
Tyvärr hann jag inte få med kortet på Elsa i boken, men ni får se det här istället. Bilden på lille Sune finns däremot med i boken, tack vare Svante. Tack!

Sune Örnberg föddes alltså i Hus nr 43, men dit kom han aldrig tillbaka under barndomen. Han levde sina barn-och ungdomsår på sanatorium och i fosterhem.

Ägare till Hus nr 43:
Johan Örnberg (f. 1856 i Ryr)
Allan Karlsson
ca 1950 Knut A. och Ingegerd Andersson
2003 Magnus Johnson och Veronica Folkesson, Laholm

Ja, den blir klar till midsommar!

Nu blir det upp i lägenheten här i Katrineholm och läsa det sista korrekturet under kvällen.

När jag läste korrektur i helgen som gick så upptäckte jag att det saknades en del av det jag lämnat till tryckning.
Jag hade väl helt enkelt varit lite för optimistisk och skrivit på så att allt inte fick plats.

Så det blev till att plocka bort en del stora bilder och istället få in lite mer text.
Kanske förlorar utseendet på det, men det är inte mycket att göra åt. Information och fakta är viktigare i en sådan här bok.

Stackars tryckeriägare Johan och Jimmy som gör layouten. Att de står ut med mig så mycket som jag ändrar!

Men det gör de och för en stund sedan ringde Johan och sa att de ändrat enligt mina önskemål. Allt text kommer med!
Om jag läser korrektur på det sista och ger besked imorgon bitti, så blir det tryckning innan midsommar. Men då måste jag förmodligen åka till Växjö nästa vecka och hämta böckerna. Det är väl ingen av er som läser detta som ska till Växjö?

Jag vill ju så gärna stå under midsommarfirandet på lekplatsen för att sälja boken.

Boken kommer till mig!

Eller i alla fall korrektur på boken och i ett utförande som det som kommer att bli, frånsett att det är mjuka pärmar på korrekturboken. Det kommer att bli hårda pärmar.

Nu blir det att sitta i helgen och läsa korrektur.
Spännande!


Min arbetbeskamrat Kurt på Katrineholms-Kuriren tog den här bilden på mig när budet kommit med paketet som innehåller korrekturet på min bok.

Sista bilderna skickade!

Oh, nu är det så nervöst!
Imorgon, fredag, kommer ett paket till mig, hit till jobbet i Katrineholm.
Det är korrekturet på min bok.
Boktryckar-Johan (han äger tryckeriet i Göteborg) låter belåten när han ringer och säger att nu är jobbet klart. Jimmy, som gör layouten, satt till halv tolv i går kväll för att bli färdig.

- Men jag är lite pessimistisk om vi hinner ha färdigtryckt boken till midsommar. Det är ont om tid, men vi ger inte upp än, säger Johan.

Ok, för det men det viktigaste är ju att Stockenboken blir bra.

Jag har höjt antalet exemplar till 600. Jag tror det behövs.
Igår hörde en man av sig som bor på Råön och sa att han ville ha boken. Hans mamma, som var barnafödd på Råön, hade pratat så mycket om människorna på Stocken så han ville ha ett exemplar. Klart han ska få!



En av de sista bilder som jag skickade till layoutaren var den här bilden på Morgan Skoglund och Elias Karlsson. Jag är inte säker på att just den här bilden kommer med. Jag har skickat hundratals bilder till Jimmy och alla kan ju inte komma med.

Min marknadsförare!

Jag har fått en försäljningsstrateg!
Jag hittade honom i en hammock här på Stocken. Göran Grell heter han, granne på Gamla vägen. Han bor i Georges och Jennys hus. George som hade taxirörelse och Jenny som skötte posten.

Vi bollade en stund, Göran och jag, bland annat om hur många böcker jag ska trycka, om hur boken kan marknadsföras, var de ska säljas osv.

Jag går ju fortfarande och funderar över hur många Stockenböcker jag ska trycka? 500? 600? Eller fler? Hur många kommer att köpa boken av oss som bor på Stocken idag? Finns det flera i varje hem som vill köpa? Kan före detta stockenbor tänka sig att köpa?
Göran tyckte jag skulle ha boklådor på olika ställen och att jag skulle erbjuda flera böcker till ett förmånligt pris.

Ja, vi får se. Folk från andra ställen än Stocken hör av sig och vill köpa. Senast var det en kvinna i Tönsäng.

Nu ska boken först bli klar. Har suttit med index hela dagen. Vilket pilljobb! Hoppas allt, eller i alla fall så mycket som möjligt, blir rätt. Så här trött var länge sedan jag var. I huvudet!

Nu är det en kall pilsner i trädgården som gäller! Fin kväll är det!


Göran Grell bollade med mig. Intressant!

Årets första dopp!

Nu har käre maken badat för första gången i år!

Jag stod och tittade på.
Det är för kallt för mig.

Hur kallt det är i vattnet vet jag inte. Får fråga fiskare Martin om jag ser honom.

Selma dör i tbc

Det var inte enbart männen som dog unga på Stocken.
Unga kvinnor som Selma Johansson dog också tidigt. För fyrbarnsmamman Selma var det tbc som blev hennes död. När maken Edvin kom hem efter månader borta på fiske 1914 var hans 28-åriga hustru död och han stod ensam med fyra små barn.

Idag är det Egon Johansson som bor i Hus nr 9 på Stockenvägen 13. Det blir ett kapitel om Egons morföräldrar i min bok.


Egon Johansson och sonen Anders gör i ordning båten.

17:e kapitlet inskickat

Somnade efter midnatt.
Vaknade innan kl 6.
Efter en promenad och frukost sitter jag framför datorn igen.

Det är boken som spökar dygnet runt nu, känns det som.
Ibland när det snurrar till ringer jag syster Monica och snabbkollar.
- Visst, hette mormorsmor Olivia?
Jag frågar trots att jag vet att det är så.

Nu är i alla fall kapitel 17 inskickat och jag kastar mig över nr 18. Inte så många kvar nu.
Och detta som "bara" skulle bli en dokumentation över husen på Stocken...


Det här är min mormor Maria och morfar Stefanus. De är med i kapitlet som handlar om de starka kvinnorna på Stocken som fick klara sig själva när männen omkom under fisket. Mormorsmor Olivia blev änka vid 37 år, mormor Maria vid dryga 50 år.

Sista spurten!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Nu gäller det att ligga i!
Jag vill ju helst att Stockenboken ska vara klar till midsommar, men det är nog svårt att få till det.

I sista stund har jag nämligen bestämt att det ska vara en bok med hårda pärmar även om tryckkostnaden ökar. Jag vill ju att det ska vara en FIN bok!
Då måste allt vara klart till senast tisdag, både av mig och av Jimmy, som gör layouten.

Nåja, jag jobbar på för fullt de kommande dagarna, så får vi se.

Nu håller jag på med ett kapitel om Handlarna på Stocken, både historiskt och de som har verksamhet idag.

Texten om Lasse i fiskaffären är redan klart. Likaså om Stocken camping. Kvar att skriva är texten om vandrarhemmet på Tofta.


Freddy och Anita äger Stocken camping sedan 2005.