Och nu har det börjat! I år var första baddatum 20 maj.
Sommaren är här! Eller i alla fall nästan.
söndag 20 maj 2012
Jodå, han badade!
Lennart, min käre make, är känd i släkten för att älska att gå ned och bada innan frukost, oavsett väderlek.
Och nu har det börjat! I år var första baddatum 20 maj.
Sommaren är här! Eller i alla fall nästan.
Lennart poserar efter härligt (?) premiärdopp.
Och nu har det börjat! I år var första baddatum 20 maj.
Sommaren är här! Eller i alla fall nästan.
Bryggorna är i!
Nu kan vi bada.
Eller i alla fall de av oss som är modiga (kolla senare inlägg på bloggen...).
Bryggorna i Hagen har satts i av de flitiga arbetskommittén.
Foto: Ulf-Göran Karlheden.
Martin och Magnus såg till att badbryggorna i Hagen kom i vattnet.
Eller i alla fall de av oss som är modiga (kolla senare inlägg på bloggen...).
Bryggorna i Hagen har satts i av de flitiga arbetskommittén.
Martin och Magnus såg till att badbryggorna i Hagen kom i vattnet.
Egon och hans älskade morfar
Egon var väldigt mån om att hjälpa mig så att kapitlet om hans släktingar skulle komma med i boken om Stocken.
Kapitlet heter "Selma dör i tbc" och kommer till en höstdag 2010 när jag sitter i köket på Stockenvägen 13 och Egon med mycket värme i rösten berättar om sin morfar Edvin och hur tufft livet blev för honom när han unga hustru, 28-åriga, Selma dog i tbc 1914.
Efter några vintermånader, när Egon letat igenom sina fotoalbum, kommer han tillbaka med en 75 år gammal bild. Bilden föreställer en liten Egon, i tvåårsåldern, tillsammans med hans älskade morfar.
- Det här kortet vill jag att du ska ha med i boken, säger Egon bestämt och så blir det.
Jag är så glad över att boken blev till och att Egon hann att se den.
Nu finns flera av de som jag intervjuade i boken; förutom Egon, Ingeborg och Ingvar, inte kvar längre.
Här är kapitlet om Egon i Stockenboken. Egon ser ni längst ned till vänster, framför båten.
Egons son Anders, överst, är en av Egons tre sönder (de andra heter Peter och Mikael, som tar över huset).
Kapitlet heter "Selma dör i tbc" och kommer till en höstdag 2010 när jag sitter i köket på Stockenvägen 13 och Egon med mycket värme i rösten berättar om sin morfar Edvin och hur tufft livet blev för honom när han unga hustru, 28-åriga, Selma dog i tbc 1914.
Efter några vintermånader, när Egon letat igenom sina fotoalbum, kommer han tillbaka med en 75 år gammal bild. Bilden föreställer en liten Egon, i tvåårsåldern, tillsammans med hans älskade morfar.
- Det här kortet vill jag att du ska ha med i boken, säger Egon bestämt och så blir det.
Jag är så glad över att boken blev till och att Egon hann att se den.
Nu finns flera av de som jag intervjuade i boken; förutom Egon, Ingeborg och Ingvar, inte kvar längre.
Egons son Anders, överst, är en av Egons tre sönder (de andra heter Peter och Mikael, som tar över huset).
Egon lever inte längre
Idag flaggar vi på halv stång på Stocken.
Egon Johansson på Stockenvägen 13, hus nr 9, finns inte längre.
lördag 19 maj 2012
Febril aktivitet
Oj, vad det fixas och donas på Stocken denna helg.
Några målar på huset, andra lägger nytt tak (bilden nedan).
Ytterligare någon snickrar på bryggan vid sjöboden.
Och andra, som jag, bakar en god rabarberpaj.
För den jag gjorde igår den åt grannarna upp...
Några målar på huset, andra lägger nytt tak (bilden nedan).
Ytterligare någon snickrar på bryggan vid sjöboden.
Och andra, som jag, bakar en god rabarberpaj.
För den jag gjorde igår den åt grannarna upp...
fredag 18 maj 2012
Vad är det på Tofta?
Jo, det är den traditionella Bridgehelgen som lockar så många kortälskande människor.
Kul att se att samhället börjar på liv och rörelse igen.
Även om det svinkallt och blåser en "stygg" sydvästlig vind.
Här http://www.toftagard.se/ kan ni läsa mer.
Det är inte så ofta som det är så "knöökfullt" med bilar på Tofta.
Kul att se att samhället börjar på liv och rörelse igen.
Även om det svinkallt och blåser en "stygg" sydvästlig vind.
Här http://www.toftagard.se/ kan ni läsa mer.
söndag 13 maj 2012
lördag 12 maj 2012
Magnus, var är du?
Vi behöver hjälp!
Nya grillen (nej, vi köpte inte en gasolgrill denna gång, för nu skulle det vara på riktigt!) är laddad med briketter, men den tänder INTE!
Jo, först tände den till ett tag, men sedan är det STOPP.
Vi saknar Magnus. Han hade säkert fixat det.
Så här såg det ut ett tag, ett litet tag.
Nu ser det ut så här. Lennart är sur och jag luktar tändvätska!
Nya grillen (nej, vi köpte inte en gasolgrill denna gång, för nu skulle det vara på riktigt!) är laddad med briketter, men den tänder INTE!
Jo, först tände den till ett tag, men sedan är det STOPP.
Vi saknar Magnus. Han hade säkert fixat det.
Gösta är i farten
Sov länge idag, behövde det efter en intensiv arbetsperidod.
Så Thelma och jag var lite sena i starten och morgonpromenaden blev en förmiddagspromenad.
Vi träffade Gösta Martinsson, som inte ligger på latsidan.
Idag rensade han ogräs utanför sitt hus.
Gösta kollar när Thelma rullar sig på hans gräsmatta.
Så Thelma och jag var lite sena i starten och morgonpromenaden blev en förmiddagspromenad.
Vi träffade Gösta Martinsson, som inte ligger på latsidan.
Idag rensade han ogräs utanför sitt hus.
fredag 11 maj 2012
Nu blåser det upp
På en halvtimma har vinden tagit i mycket kraftigt.
Prognosen säger 16 m/sek.
Det knäpper i köksfläkten och det är ett kvitto på att det i alla fall blåser 10 m/sek just nu.
Det har regnat ofantligt mycket de senaste dagarna.
Mycket vatten både här och där.
Vi har en liten insjö på vår gemensamma gräsmatta.
Prognosen säger 16 m/sek.
Det knäpper i köksfläkten och det är ett kvitto på att det i alla fall blåser 10 m/sek just nu.
Det har regnat ofantligt mycket de senaste dagarna.
Mycket vatten både här och där.
söndag 6 maj 2012
Här finns inga staket mellan oss som bor här
Jag går en liten promenad i det underbara majvädret.
Solen skiner från en klarblå himmel och det gör inget alls att vinden är lite kall.
Jag njuter ändå.
Nästan inga människor här och jag tar mig friheten att vandra de små stigarna mellan husen.
På Stocken har det sedan urminnes tider varit fritt att gå över varandras tomter och också över den mark som Falkiska donationen äger.
Annars kan det till och med vara svårt att ta sig fram, om man inte får gå över bergen, mellan husen.
Det är också det som är charmen med Stocken, tycker jag. Att man inte bygger stängsel mellan varandra. Vill man bo enskilt, utan den här gamla rätten, får man bo någon annanstans, helt enkelt.
När jag går runt ikväll på Stocken så slår det mig återigen hur annorlunda samhället ser ut beroende på vilken vinkel u har. Man känner nästan inte igen sig. Utsikten är en annan och det är nästan som ett nytt samhälle.
Så spännande! Jag tröttnar aldrig.
Vacker vy på min kvällspromenad.
Solen skiner från en klarblå himmel och det gör inget alls att vinden är lite kall.
Jag njuter ändå.
Nästan inga människor här och jag tar mig friheten att vandra de små stigarna mellan husen.
På Stocken har det sedan urminnes tider varit fritt att gå över varandras tomter och också över den mark som Falkiska donationen äger.
Annars kan det till och med vara svårt att ta sig fram, om man inte får gå över bergen, mellan husen.
Det är också det som är charmen med Stocken, tycker jag. Att man inte bygger stängsel mellan varandra. Vill man bo enskilt, utan den här gamla rätten, får man bo någon annanstans, helt enkelt.
När jag går runt ikväll på Stocken så slår det mig återigen hur annorlunda samhället ser ut beroende på vilken vinkel u har. Man känner nästan inte igen sig. Utsikten är en annan och det är nästan som ett nytt samhälle.
Så spännande! Jag tröttnar aldrig.
Hur kommer detta att bli?
Ser inte mycket ut för världen, men min lilla jordplätt (det mesta är ju berg här på Stocken) ska bli fin till sommaren, hoppas jag. Med perenner och rosor.
Blir brevbäraren nöjd nu?
Under något år har Posten velat att vi skulle flytta ena raden av brevlådor på Gamla vägen, så att det ska bli lärattare för brevbäraren att dela ut posten.
Nu är det på gång.
Lennart tog tag i det.
Anders, lokal företagare här på Stocken som bland annat arbetar med att sätta upp stängsel, har gjutit och satt upp en träslå att fästa brevlådorna på. Den där anordningen kommer att överleva mig, så fint är det gjort.
Anders och Lennart poserar framför anordningen som ska bära upp våra brevlådor på Gamla vägen. Fint!
Nu är det på gång.
Lennart tog tag i det.
Anders, lokal företagare här på Stocken som bland annat arbetar med att sätta upp stängsel, har gjutit och satt upp en träslå att fästa brevlådorna på. Den där anordningen kommer att överleva mig, så fint är det gjort.
På "Göken" träffas alla
Åkte en sväng till "Göken" igår, vårt Ullared fast något mindre, här på Orust.
Väldigt mycket folk! Som vore det mitt i högsommaren.
Trevligt möte blev det för mig, när jag stötte på mammas kusin Solveig och hennes dotter Yvette.
Yvette och Solveig.
Lite om huset på Stockenvägen 5
Solveig och hennes man Jerry Jidelöf var de sista ägarna i släkten till min morfars föräldrahem på Stockenvägen 5, nästan längst nere i samhället, vid Torget, där bussen vände tidigare.
Huset hade den gamla fastighetsbeteckningen Hus nr 22, och kallades i folkmun för "Emelias", efter morfar Stefanus mamma.
Huset är ett av de äldsta på Stocken och kan vara från 1760-talet.
I min bok om Stocken har huset och människorna som bott där fått ett eget kapital "Vad tänker du på Emelia?" och jag är så glad för den gamla bilden från 1930-talet när morfarsmor sitter på trappan till sitt hus.
Ägaren till huset sedan 1979 är Bo Adenmark.
Väldigt mycket folk! Som vore det mitt i högsommaren.
Trevligt möte blev det för mig, när jag stötte på mammas kusin Solveig och hennes dotter Yvette.
Lite om huset på Stockenvägen 5
Solveig och hennes man Jerry Jidelöf var de sista ägarna i släkten till min morfars föräldrahem på Stockenvägen 5, nästan längst nere i samhället, vid Torget, där bussen vände tidigare.
Huset hade den gamla fastighetsbeteckningen Hus nr 22, och kallades i folkmun för "Emelias", efter morfar Stefanus mamma.
Huset är ett av de äldsta på Stocken och kan vara från 1760-talet.
I min bok om Stocken har huset och människorna som bott där fått ett eget kapital "Vad tänker du på Emelia?" och jag är så glad för den gamla bilden från 1930-talet när morfarsmor sitter på trappan till sitt hus.
Ägaren till huset sedan 1979 är Bo Adenmark.
lördag 5 maj 2012
Lunch på Mollösund
Vi (Karin, Felix, Lennart och jag) åker till Mollösund för att äta en lite för tidig födelsedagslunch på Värdshuset.
Mycket trevligt och väldigt gott, till bra pris. Kan rekommenderas.
Inte alls lika mycket folk naturligtvis som under högsommaren.
Skönt och lugnt, tycker vi.
En kändis såg vi. Siba-Fabian åt också lunch på Värdshuset.
Utsikt från Mollösunds Värdshus ner mot hamnen och Kvartsita av Skaftö som ska lägga till.
Mycket trevligt och väldigt gott, till bra pris. Kan rekommenderas.
Inte alls lika mycket folk naturligtvis som under högsommaren.
Skönt och lugnt, tycker vi.
En kändis såg vi. Siba-Fabian åt också lunch på Värdshuset.
De här äter vi ikväll
Ikväll blir det makrill!
Den första för året.
Fångat i garn, på Nordsjön.
Det dröjer ett tag innan vi kan äta makrill fångad här utanför Stocken.
Den första för året.
Fångat i garn, på Nordsjön.
Det dröjer ett tag innan vi kan äta makrill fångad här utanför Stocken.
Varning för rävskabb
Fick precis veta att en sjuk räv blivit skjuten på Stocken. Räven led av rävskabb, så nu gäller det att vi är lite försiktig när vi har våra hundar ute i trakterna kring Stocken, samt att vi är observanta om hundarna börjar klia sig.
Förhoppningsvis är de andra rävarna som finns här friska och att det var ju väldigt bra att den sjuka räven sköts.
Fakta om rävskabb från hundportalen.se:
Hundar kan smittas både från smittade djur, t.ex. hund, räv m.m. eller från plats där skabbkvalstret överlevt en kortare tid som t.ex. gryt, hundkojor som är utomhus men också från andra platser där det smittade djuret har "kliat sig"
Människan kan också bli smittad av rävskabb, men det ger då oftast bara milda symptom och man kallar det för "skenskabb" Rävskabben kan inte fortplanta sig på människan och dör fort ut, då rävskabb inte kan föröka sig på värddjur som är främmande för dem.
Tack och lov är skabbkvalsterna känsliga för väder och vind och kan inte överleva i alltför höga eller för låga temperaturer utanför värddjuret.
Symptom: Framförallt är det klådan som märks, den kan vara mycket intensiv men ibland behöver den inte ens besvära. Liksom alla skabbdjur, så trivs dessa bäst i fuktig värme därför märks klådan mest på natten.
Mjäll, hudinfektioner, skorpbildningar, blåsor m.m.
Klådan märks oftast först på öronen, men även svanfäste, knä, ryggen.
Eftersom hunden kliar sig mycket kan detta i sin tur leda till rivskador, köttsår.
När man talar om rävskabb ska man veta att det är väldigt viktigt att samtliga djur i ens familj eller omgivning blir undersökta, och att alla får behandling.
Man tar ett blodprov för att se om hunden eller djuret har utvecklat antikroppar mot rävskabb, detta gör den om den varit i kontakt med rävskabb eller om den är smittad.
Tyvärr är det väl så att dessa prover inte kan ses till 100% tillförlitliga och misstänker man ändå rävskabb, ska behandling sättas in mot det, trots att blodprov inget visat.
Om hunden inte får rätt behandling kan detta i sin tur leda till sekundära infektioner.
Sekundära infektioner kan också inträda om man inte är noga och kontrollerar de sår som fortsätter att vara problem efter behandling, detta görs med vanliga skrapprover.
Det är vanligt att hunden/djuret när huden börjar läka att hunden börjar gnaga och bita i dessa sår för att det kliar å då är risken stor att sekundära infektioner får fäste också.
Därför är det viktigt att inte sluta behandlingen efter att hunden /djuret fått medicin för rävskabb, då dessa infektioner också måste lägga sig å det med hjälp av andra mediciner om det behövs.
Misstänker man att andra hundar i ens omgivning, grannars hundar m.fl. smittats bör man säga åt dem - så att det kan göra en test på sina djur.
Väljer dom att inte göra det, bör man hålla sig från de ställen som deras djur vistas runt.
Rävskabb påminner väldigt mycket om andra hudsjukdomar som hunden kan få, t.ex. eksem och allergier, kvalster, ohyra, svamp m.m.
Så det är viktigt att man tar blodprov och sen skrapprov på såren.
Behandling: Förutom det som nämnts här ovan är det Ivomec, interceptor, sebacil som används mot rävskabb.
Förhoppningsvis är de andra rävarna som finns här friska och att det var ju väldigt bra att den sjuka räven sköts.
Fakta om rävskabb från hundportalen.se:
Hundar kan smittas både från smittade djur, t.ex. hund, räv m.m. eller från plats där skabbkvalstret överlevt en kortare tid som t.ex. gryt, hundkojor som är utomhus men också från andra platser där det smittade djuret har "kliat sig"
Människan kan också bli smittad av rävskabb, men det ger då oftast bara milda symptom och man kallar det för "skenskabb" Rävskabben kan inte fortplanta sig på människan och dör fort ut, då rävskabb inte kan föröka sig på värddjur som är främmande för dem.
Tack och lov är skabbkvalsterna känsliga för väder och vind och kan inte överleva i alltför höga eller för låga temperaturer utanför värddjuret.
Symptom: Framförallt är det klådan som märks, den kan vara mycket intensiv men ibland behöver den inte ens besvära. Liksom alla skabbdjur, så trivs dessa bäst i fuktig värme därför märks klådan mest på natten.
Mjäll, hudinfektioner, skorpbildningar, blåsor m.m.
Klådan märks oftast först på öronen, men även svanfäste, knä, ryggen.
Eftersom hunden kliar sig mycket kan detta i sin tur leda till rivskador, köttsår.
När man talar om rävskabb ska man veta att det är väldigt viktigt att samtliga djur i ens familj eller omgivning blir undersökta, och att alla får behandling.
Man tar ett blodprov för att se om hunden eller djuret har utvecklat antikroppar mot rävskabb, detta gör den om den varit i kontakt med rävskabb eller om den är smittad.
Tyvärr är det väl så att dessa prover inte kan ses till 100% tillförlitliga och misstänker man ändå rävskabb, ska behandling sättas in mot det, trots att blodprov inget visat.
Om hunden inte får rätt behandling kan detta i sin tur leda till sekundära infektioner.
Sekundära infektioner kan också inträda om man inte är noga och kontrollerar de sår som fortsätter att vara problem efter behandling, detta görs med vanliga skrapprover.
Det är vanligt att hunden/djuret när huden börjar läka att hunden börjar gnaga och bita i dessa sår för att det kliar å då är risken stor att sekundära infektioner får fäste också.
Därför är det viktigt att inte sluta behandlingen efter att hunden /djuret fått medicin för rävskabb, då dessa infektioner också måste lägga sig å det med hjälp av andra mediciner om det behövs.
Misstänker man att andra hundar i ens omgivning, grannars hundar m.fl. smittats bör man säga åt dem - så att det kan göra en test på sina djur.
Väljer dom att inte göra det, bör man hålla sig från de ställen som deras djur vistas runt.
Rävskabb påminner väldigt mycket om andra hudsjukdomar som hunden kan få, t.ex. eksem och allergier, kvalster, ohyra, svamp m.m.
Så det är viktigt att man tar blodprov och sen skrapprov på såren.
Behandling: Förutom det som nämnts här ovan är det Ivomec, interceptor, sebacil som används mot rävskabb.
Slånbären börjar blomma
Det är en halvhyfsad morgon vädermässigt.
Maken sjunger i köket:
- Nu tittar lilla solen fram igen och med den kärleken!
Jo, lite sol är det, men lite regn också.
I natt vaknade jag av att vinden tog ordentligt tag i taket.
Konstigt, det blåste ju inte så mycket igår kväll.
Men de är så det är här på Stocken. Ena stunden lugnt, andra blåst.
Att leva tillsammans med naturens skiftningar är underbart.
Ute runt knuten börjar slånbären blomma. Det är en speciell vårkänsla, det också.
Nu ropar maken att det vankas frukost. Ute! Sådan är han, som bekant.
Maken sjunger i köket:
- Nu tittar lilla solen fram igen och med den kärleken!
Jo, lite sol är det, men lite regn också.
I natt vaknade jag av att vinden tog ordentligt tag i taket.
Konstigt, det blåste ju inte så mycket igår kväll.
Men de är så det är här på Stocken. Ena stunden lugnt, andra blåst.
Att leva tillsammans med naturens skiftningar är underbart.
Ute runt knuten börjar slånbären blomma. Det är en speciell vårkänsla, det också.
Nu ropar maken att det vankas frukost. Ute! Sådan är han, som bekant.
fredag 4 maj 2012
"Fisken" har öppnat!
Vi kilar ned till "Fisken" och köper räkor och havskräfta till kvällen.
Underbart gott!
Orust Fisk som affären egentligen heter öppnade förra helgen.
Så viktigt för oss att ha den här fiskaffären så nära.
Guld värt!
Lennart köper kräftor av Lasse som äger Orust Fisk.
Underbart gott!
Orust Fisk som affären egentligen heter öppnade förra helgen.
Så viktigt för oss att ha den här fiskaffären så nära.
Guld värt!
Lennart köper kräftor av Lasse som äger Orust Fisk.
Hälsade oss välkomna...
Den här rackaren hälsade oss välkomna igår kväll.
Inte så himla trevligt.
Visserligen var han död, men jag är rädd för att det finns fler på ödetomten.
Jag såg någon redan förra sommaren och de har väl inte blivit färre.
Inte så himla trevligt.
Visserligen var han död, men jag är rädd för att det finns fler på ödetomten.
Jag såg någon redan förra sommaren och de har väl inte blivit färre.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
