tisdag 31 augusti 2010

Ytterligare en innehållsrik dag!

Vädret var inte riktigt lika fint idag som igår, men Gösta och jag vandrade på.
Vi klarade av de resterande husen på den del av Stocken som vi ska ta i första hand. Totalt blev det ett 100-tal hus vi dokumenterade i bild och med noteringar. Drygt 70 hus som hade nummer från den gamla listan (1956) och så de andra, övervägande byggda efter 1946.

Vi är konfunderade över en del.
Som till exempel:
* Varför saknar Resmarks hus (stora vita huset som ligger mitt emot lilla röda torpet) husnummer? Det är ju ett gammalt hus som bland annat finns med på en fin gammal bild där min mamma sitter på en gärdsgård på 1930-talet? Moster Hedvigs hus, som ligger bredvid Resmarks på Grindvägen 1, har ju nummer.
* Varför saknar en del hus nere i den gamla delen av Stocken också husnummer? Var det för att de var obebodda 1956?
* Och så min ständiga fråga: Varför har en del hus halva nummer? Som 1½ och 5½? Jag vill veta det! Husen på Gullholmen har ju till exempel inga halva nummer.

På förmiddagen hade jag ett mycket givande möte med Solveig och Jerry Jidelöv som bor inne på Ellös.
Solveig är min mammas kusin. Hennes pappa Johannes och min morfar Stefanus var födda i hus nr 22 (idag ett vitt hus som ligger mitt emot fiskaffären). Huset finns i husförhörsböcker med start 1802 och makarna Jidelöv tar över huset i början av 1960-talet, men idag äger de inte huset.
Hus nr 22, ett av Stockens äldsta, har en spännande historia på flera sätt som jag tänker återkomma till i dokumentationen så småningom.

Nu är det dags att lägga sig. Imorgon väntar nya upptäckter!


Jerry och Solveig Jidelöv hade mycket intressant att berätta för mig.

måndag 30 augusti 2010

Vilken underbar dag!


Här sitter Gösta och bläddrar i sina papper så att vi ska hitta till rätt hus efter den gamla förteckningen över husens nummer.


Efter fyra timmars promenad på Stocken fick jag lägga upp fötterna på en pall.
Vilken helt underbar eftermiddag!
Gösta Martinsson och jag gick runt och dokumenterade 48 hus på Stocken. Fler följer!
Vi började nere vid vändhållplatsen vid "Paln" (stora bryggan) och arbetade oss sedan uppåt Ropeberget, Lavens lid, Blåsopp, Soten och naggade Stockeberget i kanten. Gösta skötte faktagranskningen så vi var vid rätt hus när fotograferingen gjordes. Jag skrev och fotade. Ett mycket bra teamwork som vi hade, Gösta och jag.

Strax efter kl 18 slutade vi för dagen. Vi fick gjort en massa och Gösta hade rätt i att det var bra att de flesta husen är tomma så här på eftersäsongen. Det går ju fortare att katalogisera husen efter de gamla husnumren och fotografera husen då.

Samtidigt är det väldigt trevligt när stockeborna kommer och hälsar på oss, undrar vad vi håller på med och därefter berättar sina hus historia. Så givande!
Sällan har jag mått så bra som idag! Sensommarsolen värmde oss gott och vi lånade både trappor, trädgårdsmöbler och lock till soptunnor när vi skulle anteckna.

Något riktigt kap idag? Ja, en bild från en begravning på Stocken från 1929 som en kvinna bar i sin plånbok. Mer om detta en annan dag.

Imorgon, tisdag, fortsätter Gösta och jag vår Stockenvandring, så vi kan dokumentera resten av husen.

söndag 29 augusti 2010

Det luktar höst ikväll



Jag kan inte säga att jag längtat.
För det har jag inte.
Ändå gör det inte så mycket när hösten kommer.
För hösten kom ikväll. Kanske gjorde den det redan under dagen, rent av igår eller dagen dessförinnan, fast det vill jag alls inte.

Hösten.
Smakar kyligt. Mörker och vemod.
Men också värme inomhus. Levande ljus som står starkt redan klockan åtta på kvällen.

I våras skrämde ensamheten mig.
Nu i höst gör den det inte. Jag börjar bli ett med hav, himmel och berg. Eller i alla fall så börjar jag förstå lite vad det handlar om. Det blir skönt när de som är nära kommer om om några dagar men det gör heller inget att vara ensam här, så ensam man är när man har en stor, stark och fin hund som snarkar bredvid.
Och en storasyster som vinkar ömt tidigt på morgonen från huset bredvid.
- Vi är som ett kollektiv, sa svågern i morse när jag satt ute och åt frukost.

Ulf hör av sig till mig!

Ulf Lekholm har skickat ett trevligt mail till mig med anledning av husprojektet. Så här skriver Ulf bland annat:

"Tack för ett synnerligen trevligt meddelande som låg i min brevlåda idag när jag kom till Stocken. Jag har länge tänkt på att det skulle vara roligt att veta lite mer om husen i Stocken - och kanske just om mitt eget - men jag har inte kommit längre än till att fundera på detta. Så ser jag ditt meddelande - det är fantastiskt!

Jag heter Ulf Lekholm - och bor på Lavens Lid nr 3. Huset heter Amborgs - och har tillhört familjen Torstensson. Jag köpte fastigheten 2001 av Lars Torstensson - som är bror til Karl-Hugo Torstensson - vilka båda skall vara barnfödda i huset eller i alla fall uppvuxna där. Deras far och mor har tydligen köpt huset i början av 19-hundra talet. Enligt uppgift skall huset i sina äldsta delar vara från 1890 - men det har renoverats och byggts till flera gånger sedan dess. Jag har dock inga gamla bilder på huset."


Jag kunde svara Ulf att hans hus är nr 44. Och så en liten koppling till min släkt också:
"Torsten Bernhardsson som ägde huset (Karl-Hugos och Lars pappa) var bror till Adolf, som var gift med min mammas moster Hedvig (det fina huset på Grindvägen som bytte ägare i somras). Det finns många kopplingar mellan husen på Stocken och det ska bli så spännande att skriva husens historia."

Ulf lovar att försöka påverka de han kan till att också höra av sig till mig. Sådant gillar jag! Alla kontaker är viktiga för projektet.
Hör av dig du också!

Vilket fantastiskt jobb de gjort på Gullholmen!



Det här är May Berglind.
Igår hade jag den stora förmånen att få träffa May och höra henne berätta om allt det fantastiska arbete hon och några andra gör för att dokumentera husen på Gullholmen och Hermanö. I två år har dokumentationen över de ca 140 husen på Gullholmen hållit på, några år längre har arbetet med dokumentationen om gårdarna på Hermanö tagit och dessutom dokumenteras också husen på norra Hermanö, "Krabben" kallad.
Vilket hästjobb!

May och jag konstaterar att jag har det lite lättare eftersom det inte är så många hus på Stocken.
- Hur många, undrar May.
- På min huslista från 1956 är ett 80-tal hus upptagna. Det finns fler hus på Stocken (de som byggdes efter 1950) men det ingår inte i mitt startprojekt. Först ska jag ta de äldre husen, nere i den äldre delen av Stocken, svarar jag.

May och jag pratar en hel del om upplägget av de bok som nu planeras om Gullholmshusen. Det finns mycket material, både rena fakta om byggnadsår, ägare osv. och också en del berättelser som May har i sin "svarta pärm".
- En del kan man utan problem publicera, annat kan vara mer känsligt och då får man respektera att de anhöriga kanske inte vill att det ska skrivas om, säger May.

Undrar om jag också får samma "problem"? Att det finns historier man skulle vilja berätta men som man inte kan. Då blir det nog svårt för journalisten i mig...

- När ska ni ha boken om Gullholmen klar, frågar jag.
- Lagom till sommarsäsongen, men det blir nog inte förrän om två år. Och sedan blir det en bok om husen på Hermanö och en om husen i Krabben. Att slå ihop de två sistnämnda till en enda bok blir nog en för tjock bok.

May och hennes man Ingemar (båda med rötterna på Krabben/Hermanö) är åretruntboende här sedan fyra år tillbaka. Deras hus i Krabben är så fint och välbevarad! En fröjd att se! Huset ligger granne med min farmor Klaras systers hus. May visar mig också dokumentationen om hus nr 47, min farmors föräldrahem på Gullholmen. Det finns inte så mycket fakta om farmor, så det ska jag hjälpa till med.


Jag blir nostalgisk när jag såg de här gamla fönsterkrokarna. Sådana fanns det i farmors hus.

torsdag 26 augusti 2010

Ett härligt genombrott!



Jag har ett fantastiskt dokument i min hand! Ni ser dokumentet på bilden ovan.
Det är en handskriven orginallista från 1956 som visar husnummer och vem som äger de hus som fanns då på Stocken.

Oerhört viktig information för att jag ska kunna gå vidare i husförhörslängderna och se längre tillbaka vem som dels ägde husen på Stocken, dels bodde i husen, samt att få reda på hur de flyttade, hur de hade det ekonomiskt (det är inte ovanligt att det står "urfattig" som kommentar), när de dog och vad de dog av.

Listan fick jag av Gösta som i sin tur fått den av Karl Hugo, vars pappa hade på sin lott att inkassera tio kronor/hus till municipalsamhället Stocken år 1956.

Municipalsamhälle var en särskild kommuntyp som fanns från slutet av 1800-talet fram till kommunreformen 1971. Municipalsamhällena var samhällen som tillhörde landskommuner med som hade viss egen lagstiftning som bland annat reglerade brand- hälso- och byggnadsstadga, och som normalt var förbehållen städerna i Sverige. Municipalsamhället kunde bland annat fatta beslut som rörde byggnader, gator och torg. Människorna som bodde i tätorten, municipalsamhället, fick egen beskattningsrätt så att inte den omkringliggande landskommunen invånare skulle stå för kostnader som var relaterade till just tätorten. Så till exempel väg- brand- och postskötsel.

Det finns ingen logik i husnumren på Stocken. De är inte vad jag kan se i alla fall, numrerade med utgångspunkt från ålder. Det verkar vara mer vara slumpen som avgjort vilket nummer ett hus har.

Listan från 1956 innehåller husnummer upptill nr 75. Det senaste numret tillhörde då Ernst David Andersson, det första stora vita huset på höger hand när du kör in i Stockens samhälle, mitt emot busshållplatsen. Om jag minns Gösta rätt så byggdes huset i mitten av 1940-talet.
Gösta och Nancys hus, som ligger bredvid och som byggdes ungefär samtidigt, har nummer 74. Min mosters och morbrors hus, som byggdes några år senare, finns upptagna i husförteckningen, men har inget nummer. Om jag minns rätt byggdes det huset 1946, eller kanske 1948. Detta innebär alltså att hus efter 1945 inte fick några husnummer enligt den gamla ordningen.

Hus nr 1 är det andra huset på vänster hand efter sjöbodarna. Det är det hus som ägdes av Karl Edvin Samuelsson och som ärvdes av John.

Alla husnummer finns inte antecknade. Bland annat saknas till exempel hus nr 10, 11, 12, 16, 28, 37, medan det däremot finns halva nummer upptagna, som 1½, 2½ och 5½. Jag får försöka reda ut varför det fanns halva nummer på en del hus. De jag hittills frågat vet inte. Vet du kanske vad de halva numren kommer ifrån?
Att en del husnummer saknas beror förmodligen på att husen rivts.

Idag har alla hus på Stocken tomtnummer, typ 1:229, men det har jag ingen nytta av för att ta mig tillbaka i de historiska arkiven. Så nu förstår du säkert hur glad jag är över den bevarande huslistan från 1956. Tur att den inte slängdes!

onsdag 25 augusti 2010

Alla dessa hus på Nösund!


Det här är Sten Hallberg, pensionerad lärare i geografi och historia, född och uppvuxen på Nösund (liten ort nära Stocken) och som numera bor i sitt föräldrahem i början av backen, alldeles mitt emot där jag gick på tältbio på somrarna på 1970-talet.

Jag ringde Sten för några veckor sedan och frågade om jag fick komma och hälsa på. Det fick jag och idag åkte jag dit och tog med mig nybakade bullar.
Det hade jag inte behövt, eftersom Nils fru bakat både bullar och nötkakor (som jag älskar!).

Sten, som blev Orust kommuns kulturstipendiat 2009, har gjort en makalöst fin bok. Den heter "Alla dessa hus på Nösund" och är både en dokumentation över livet på Nösund, en beskrivning av husen och de som bott där. Vilket jobb Sten lagt ned!

Sten är generös. Han berättar hur han gjorde, vad som var svårt och vad som gick lättare. Sten hade personligen gått runt till alla husen på Nösund för att samla information. Och han har lyckats så bra! Boken är en fantstisk uppslagsbok när det gäller tidigare och nuvarande ägare till husen.
- Det är så boken används också, säger Nösundsborna till mig, berättar Sten.

Vi en en väldigt trevlig stund tillsammans, Sten och jag! Och så önskade han mig lycka till med mitt projekt.

Det här är en muta!


Idag har mina besök börjat hos personer som jag är i stort behov av!
De som kan hjälpa med med uppgifter, upplysningar, berättelser, fakta och som kan ge mig gott mod inför framtiden.

Därför har jag bakat bullar!
40 st goda, saftiga, väl försedda med kanelfyllning.

Ovädret lugnar sig lite?

Jag sov gott i natt tills ovädret lugnade ned sig...
Ja, så var det faktiskt. På småtimmarna lugnade vinden sig betydligt och det blev tyst och stilla i huset igen.
Jag tog en tidig promenad, utan Thelma. Hon har varit lite halt de senaste dagarna och får därför gå lite försiktigare ett tag till, även om hon är mycket bättre nu. Efter min promenad på runt 45 minuter hämtade jag henne och vi gick bort till campingen. Det är väldigt tyst där nu. De få camparna (ja, det finns de som ligger i tält också! Måste vara blött!) kommer mestadels från Tyskland och Holland. Få svenska bilar.

Sjöräddningen säger att det nu blåser 13 m/sek vid Måseksär. Ska öka lite under eftermiddagen och kvällen. TV-vädret varnar för 20 m/sek i byarna.

Nu ska jag åka in och handla. Tänkte baka bullar att ha med mig när jag åker på "hembesök" i eftermiddag. Måste "bulla upp" nu när jag ska hälsa på folk som ska få hjälpa mig med husdokumentationen.

Ska försöka hinna dela ut flygblad i brevlådorna på Stocken också innan jag åker till Nösund.



Kanske kan det bli sol?


Här uppe på bergets topp, på "Russa", tänds påskefyren på påskafton. Det lär ha stått ett röse här uppe en gång i tiden.




Orust Kajak har det blött...

tisdag 24 augusti 2010

Oj, nu blåser det!

Tillbaka på härliga Stocken!
Inget regn, men väl styv kuling. Just nu 16 m/sek säger Sjöräddningens vädersajt. Ska bli upptill 18 m/sek i natt.
Då tar det tag rätt ordentligt i hustaket. Dock ingen fara. Här har blåst många gånger förr i det här gamla huset och det står kvar.
Lite höststämning här faktiskt när Thelma hund och jag tar en liten sväng.
Inte många människor heller. Några "gubbar" är nere och tittar till sina båtar. Kan nog vara läge att ha de bra förtöjda när västanvinden tilltar framåt kvällen.

Jag är nöjd över att datorn är inkopplad igen. Och att skrivaren fungerar.
Fick utmärkt god mat av syster och svåger när jag kom, så nu är det bara att köra på.
Husdokumentationen kan börja!
Lånade tre böcker på biblioteket på Ellös på vägen hit. Fast den bok jag längtat efter mest hade inte kommit till bibliotektet på Henån. Hoppas den kommer på måndag. Köpte i alla fall några winerbröd till den fantastiskt trevliga och hjälpsamma damen på biblioteket på Henån.
Hon hjälpte mig lika bra idag, som för några veckor sedan. Bra service på Ellös också!