Jodå, det här är jag!

Tack vare min kära syster hade jag en underbar stund idag! Jag fick nämligen ett presentkort av Monica när jag fyllde i våras och nu tog jag mig tid att bruka det. 70 härliga minuter på Sjögårdens spa på Ellös njöt jag av.

Här http://www.sjogarden.se/
läser du mer om Sjögårdens spa!


Marianne Lygnersjö heter kvinnan som gjorde det så skönt för mig!
Marianne är göteborgska men har också ett förflutet på Färna Herrgård i Västmanland. Fint spa det också!

Jovisst, blev det hummer!

Det blev en alldeles strålande dag! Vilket underbart höstväder när vi gav oss ut vid niotiden på morgonen.
- Jag sa ju att det skulle bli fint väder. Med denna vinden är det lä och det blåser nog bara fem sekundmeter ute vid Måseskär, sa fiskare Martin och jag kände mig hur lugn och trygg som helst.

Jag var ju bara med som gäst ombord och för att få bilder till min bok om husen och människorna på Stocken.
Göran assisterade.
- Är det bra att ha någon med, frågade jag Martin som äger fiskebåten.
- Det underlättar när man är två som kan hjälpas åt. Göran var med förra året också så nu har vi hittat rollerna. Dessutom är det bra säkerhetsmässigt att vara två, svarar Martin.

Och som sällskap naturligtvis. Martin och Göran pratade hela vägen ut. Vi gick norr om Käringön och Måseskär, och drog de första tinorna utanför Vallerö och Hermanöhuvud. Det låg många flöten överallt och en del båtar också.

- Det är många fler som fiskar nu än för tio år sedan, sa Martin som var lite undrande över hur om det skulle bli någon hummer i tinorna idag första gången som han drog dem efter hummerfiskestarten i måndags.
Vinden har varit nordlig de senaste dagarna och det gillar varken hummer eller fiskare.
- Sydlig eller sydvästlig vind är bäst, säger Martin.

Vi behövde inte vara oroliga! Det blev hummer, "rätt ok" som Martin sa när en gubbe frågade som körde förbi med sin båt. Hur många? Det säger vi inte! Det gör man liksom inte. Vi drog hälften av de tinor som Martin som yrkesfiskare får ha (han får ha 50) och så några tinor som Göran har (fritidsfiskare får ha max 14).


Martin och Göran spanar efter sina tinor.


Vilka läckerbitar!


Göran är flink med att sätta på gummiband runt hummerklorna.

Dagen kunde inte börja bättre

Det var en väldigt fin morgon idag! Underbar!
Jag kunde konstatera att min "spyintedag" i alla fall började lugnt och stilla.
Vi får väl se hur resten blev...

Imorgon gäller det!

Under kvällen tittar jag ut flera gånger och ser hur vackert det är.
Lugnt och stilla.
Svanar som kommer flygande lågt över vattenlinjen och landar fint i viken. Magiskt ljus som tätnar när solen går ned och lämnar skuggorna kvar över de kala klipporna.

Telefonen ringer.
- Vi går ut imorgon förmiddag.
- Ja, men det blåser ju fortfarande, säger jag.
Martin svarar någonting som jag inte minns längre. Om en himmel som är röd och en del annat. Kontentan är att det ska bli bättre väder än det varit de senaste dagarna.

- Och så ska vi dra där det är lä, säger han liksom för att försäkra sig om att jag vaknar förväntansfull imorgon.

Jag säger ok. Hör mig till och med säga att jag ser fram emot det.
Om han nu lovar att det inte ska blåsa så mycket.
Martin avslutar:
- Ät yoghurt, det är lättspytt.

Det blir säkert en minnesvärd dag onsdagen den 29 september.

Vackra men sura

Det har varit kallare idag.
Det blåser nästan lika mycket. Just nu 7 m/sek vid Måseskär.
Thelma och jag går över bergen på eftermiddagen och njuter av den höga luften, den fina solen och blåsten som river tag i oss. Det här är verkligen mitt andningshål.

Vi går förbi Svanviks skola där vi hade det så trevligt i lördags kväll. Samma dag hade jag fått fina bilder av Herborg och Olava. Några kort var tagna precis på samma ställe som min "äppelbild" ovan, vid "storskolan", den vänsta av de två byggnaderna.
Det var när Olava gick i skolan. Du kommer nog att få se kortet i min bok.

Undrar hur länge äppelträdet på bilden ovan har funnits där? Plockade barnen som gick i skolan äpplen här? Jag smakade på ett vackert äpple. Det var inte lika gott som det var vackert...

Gamla och nya bekantskaper!

Det är en lugn dag idag. Dagen efter festen på Svanvik som var mycket trevlig. Tänk vad Stockenföreningens styrelse + frivilliga gör det fint för oss andra. Tusen tack ska ni ha!

Vi var ca 70 personer som åt mexikansk buffé, dansade och umgicks.
Med på festen var naturligtvis många bekanta ansikten men också några nya. Bland annat två nya personer som skulle ligga första gången i sitt nyinköpta hus på Stocken! Vi satt och pratade en hel del och lärde känna varandra. Bra att de nya kommer in i gemenskapen så snabbt.

Kusin Ulf-Göran, som skötte mikrofonen, gav mig chansen att prata inför församlingen om min husinventering. Bra, för jag behöver all "reklam" jag kan få.
Idag har det knackat på dörren flera gånger och fler hus har "kommit in". Det blir fler och fler till den digra samlingen av ca 100 hus som ska dokumenteras.

Just nu (söndag eftermiddag) blåser det 10 m/sek. Vi tog en promenad, maken och jag, och såg flera båtar som låg startklara för morgondagens hummerfiskepremiär. Jag har ju fått löfte om att få följa med ut och dra tinorna men då måste det vara bättre väder.

Jag trägade också gode vännen Christer nere vid fiskaffären. Han var där och tog upp en båt med en kompis från Hermanö.
Nere vid bryggan hade Sjöräddningen lagt till med en sjuktransport som åkte vidare med ambulans.
Om det kan man läsa på http://www.sjoraddning.se/karingon/
Underbart att Sjöräddningen finns!

Systrarna tillbaka hemmavid

Ingeborg och Olava framför huset på Stocken där de växte upp. Idag ägs huset av en sommargäst från Stockholm.

Idag träffar jag Herborg och Olava för andra gången för att prata barndomsminnen och få låna fler fina kort till husdokumentationen.
Vi har trevligt också. Systrarna har ett smittande skratt som man blir glad av.

Systrarna ger mig Stockenlivet från 1930-talet och framåt tills idag. Det kommer att bli fint det som handlar om familjen Årmans spännande historia som startade i Norge. Väl här var det ingen präst som ville viga Samuel och Ingeborg eftersom de levt i "synd". Till sist hade prästen på Gullholmen förbarmande över de unga två och vidge dem.

Mer om detta så småningom i boken.

Nu är det höst!

Urban, Terje och Ulf-Göran accepterar att hösten är här och tar upp bryggorna.

Det regnar och blåser en nordostlig vind.
Inte ens en gång maken funderar på att bada.

Nere vid Hagen är Stockenföreningens bryggkommitté i full aktivitet.
Det är onekligen så att hösten närmar sig med stormsteg nu. Vi tröstar oss med en höstfest på Svanvik ikväll. Vi lär bli 70 personer som ska äta mexikansk buffé och kanske ta oss en svängom.


Terje och Ulf-Göran fixar och donar.


Systersonen Magnus och kusinen Ulf-Göran i fint lagarbete.


Magnus är stark!

Båtarna tas upp

Det är onekligen så att hösten närmar sig med stormsteg nu.
Från och med 15 september är det fritt fram att sätta upp båtarna på p-platserna på Stocken.

Jag tittar ut genom fönstret på baksidan av huset och ser en svajande båt.

I väntan på hummer

Lennart och Gösta trivs tillsammans!

Det drar ihop sig till hummerfiske! Årets höjdpunkt här ute i väster.
Maken och jag tar en promenad med hunden och kollar läget med Gösta nere vid hans sjöbod i Galthamnen.
Gösta håller på och fixar med hummertinorna innan fiskestarten på måndag kl 07.00. Då är det dags att hoppas på god fångst av de svarta läckerheterna (som blir vackert röda när de är kokta).

De flesta har inte så många hummertinor var. "Vanligt folk" får ha 14 tinor. Det är bara de som har fiskelicens som får ha 50 tinor/man.
Jag hoppas på fint väder. Gösta har nämligen lovat att jag ska få följa med och dra hummertinorna en dag när det är lugnt och fint. Det ser jag fram emot! Kan bli fina bilder att ha i boken!

Vi pratar en bra stund innan det är dags för Gösta att cykla hem för lunch. Vi bestämmer att vi ska fortsätta vår husdokumentation nästa vecka. Minst två kvällar till behöver vi innan vi har hunnit ta oss igenom den första "rundan över husen".

PS. Vill du läsa mer om vilka regler som gäller för hummerfiske så kolla på www.fiskeriverket.se