Det börjar dra ihop sig. Till nästa kapitel i min livsbok.
Om en vecka ger jag mig ut i stora världen igen och ska pröva på något nytt.
Vid 55 års ålder!
Jag kastar loss och vet inte alls hur färden kommer att bli. Spännande! Och lite nervöst. Men ändå inte så mycket som man kanske skulle kunna tro. Jag är rätt så trygg i förvissningen att erfarenhet, nyfikenhet och möte med spännande människor kommer att hjälpa mig.
Såg nyss
Kristian Luuk på tv. Han sa att det för hans del handlar om att göra det han tycker är roligt nu för tiden, så fritt det kan bli från tvång och press. Så känner jag det också. Nu ska jag ha roligt! Mer om det kommer längre fram.
Går och funderar på det fina som två unga härliga, begåvade och fina personer sa häromkvällen. De är i 25-årsåldern och jag som sagt 55 år.
Vi satt på en krog i
Västerås och pratade om val i livet, om möjligheter och om det som är svårt. Efter några timmar kom de två fram till:
- Det är ju du, Elisabet, som är den unga av oss. Som vågar, som gör det oväntade. Oh, det är häftigt!
Det där som sades så varmt och fint kommer jag att ta med mig hela livet!
När jag kommer till
Falkenberg om en vecka för inhoppet som nyhetschef på
Hallands Nyheter så ska alla mina pärmar, papper, bilder osv. från
Stocken vara med. Det är naturligtvis inte så kul att vara borta från familjen men jag kommer att få tid på kvällarna efter jobbet att ta mig an boken om husen och människorna på Stocken igen. Det arbetet har legat nere ett tag, så det är bra att det kommer igång igen.
Så har du ännu inte berättat alla fakta om ditt hus på Stocken för mig, så är det alltså hög tid.I dagsläget gör jag uppskattningen att jag har bra, eller hyfsad kontroll, på cirka hälften av husen. Så det är alltså en hel del kvar!
