Nu har jag sett flera stycken, både levande och döda.
Ormen på bilden till vänster är en saftig historia, överkörd utanför kyrkogården(!) på Mollösund. De jag sett har varit mindre, men dessvärre levande. Igår var jag ett fotsteg ifrån att trampa på en "trevlig" liten huggorm på vägen mellan campingarna här på Stocken.
Utmed landsvägen strax efter busshållplatsen i centrala Stocken, en bit in på en liten gräsväg till en glänta där det står en husvagn, har någon satt upp en skylt "Varning för ormar". De som inte vet bättre tror säkert att det bara är någon som vill skrämmas. Men se upp! Precis här utmed berget sa alltid moster Gunhild att det fanns gott om ormar.
När Thelma och jag är ute och går på berget på lunchpromenaden rasslar det mycket i ljungen, i alla fall de dagar när solen skiner. Idag är det en strålande dag här på Stocken, inte ett moln på den klarblåa himmlen, så nu kommer säkert ormarna fram för att sola sig.
Pratade nyss med en före detta chef och god vän, en som bryr sig. Han gör mig så lugn och trygg i förvissningen att det kommer att vänta spännande jobb på mig. Men att jag måste ha lite tålamod (vilket inte alltid är min starka sida!). Att kasta sig ut i det okända som jag gjort var nödvändigt och det är spännande osäkert, men det är oroligt också när man inte vet hur framtiden kommer att bli.
- Jasså, du är på Stocken. Ja, det finns väl knappast något bättre ställe att vara på nu, eller hur?
Helt rätt. För även om jag börjar känna stor jobblust, och också aningen frustration över att ha varit ledig så länge, så är det en fin årstid att vara ledig på. Och det till på köpet på världens mest underbara plats. Saknar sonen bara, som jag inte sett på flera veckor! Men till helgen ses vi igen!
Maken är iväg till Henån för att handla. En lång lista har han med sig. På den står bland annat pilgrimmsmussla, lax och marulk. Ikväll är det jag som ska stå för maten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar