Bra att Toftas marker sköts

Nu är jag ensam. Maken åkte precis hem till Västerås. Ensam och ensam förresten. Jag har ju Thelma kvar. Någon måste ju vakta över mig...

Vi gick vanliga morgonpromenaden och såg till min glädje att han som arrenderar marken på Tofta tog hand om slåttern. Bra! Läste i Morlanda hembygdsbok V igår om det sista föreståndarparet på Tofta (det är gården du ser på bilden ovan). Anna och Gotthard Andersson kom till Tofta 1939 från Värmland för att tillträda som föreståndarinna respektive brukare av jordbruket. Tofta var ålderdomshem på den tiden och Anna var sjuksköterska. Gotthard var förutom att han var utbildad inom jordbruk också sjukvårdskunnig. I hembygdsboken skriver Rune Tengby att paret var omtyckta av åldringarna och också av personalen. På den tiden fanns det ett 25-tal kor inklusive ungdjur, fem hästar, svin och höns.

Carola är ju ett vanligt konamn och det måste ha funnits en ko också på Tofta som hette Carola. Att jag vet det beror på att min mamma ville döpa mig till Susanne Carola när jag föddes 1955, men det satte min moster Gunhild stopp för.

- Carola är det en ko på Tofta som heter, så det kan tösen inte heta. Inte Sussanne heller för det blir bra Sussie, bestämde moster och mamma Vera löd.
Jag döptes istället till Kerstin Elisabet.

Anna och Gotthard var verksamma på Tofta tills 1957, alltså så länge som ålderdomshemmet fanns kvar. Då var det nya ålderdomshemmet på Ellös klart, där bland annat min farmor och min älskade moster levde sina sista dagar.

Någon bonde finns inte längre på Tofta för nu är det ju vandrarhem. Men marken arrenderas ut och det är bra, för det innebär att den sköts (som du ser på bilden nedan).